Issue nr. 1: Jag är en obotlig romantiker

Jag vill ha den där stora, feta, vulgära kärleken. Jag vill ha RomeoochJulia-kärlek, TristanochIsolde-kärlek, facking EdwardochBella-kärlek. I want the whole shebang. Att tänka på någon hela tiden, att sakna honom varje sekund jag är ifrån honom, att vara en i en enhet av två där det inte är en massa gissningslekar eller vem-gillar-vem-mer-egentligen-frågeställningar.

Och jag tror ändå på det. Jag tror att det är ovanligt, mycket ovanligt, men jag tror att det finns. Och jag är pretty damn scared för att denna någon ska gå mig förbi om jag förblindar mina ögon genom att vara med en massa killar som egentligen inte betyder något för mig. Sedan förstår jag också att det likagärna kan fungera tvärtom: att jag genom att aldrig våga ge mig in i något, sätter krokben för mig själv. Kanske missar jag the one bara på grund av att jag inte vågade chansa?

Jag antar att många glider in och ur förhållanden eller "strul" där de är med någon som är skön, men det finns egentligen inga riktiga känslor eller man är inte helt säker på vad man har, osv. Men jag vill liksom inte ha det där. Det där är typ One Tree Hill; det går att se på, men egentligen är det bara en massa tid som slösas bort. Jag vill liksom inte sitta och kolla på en massa skit bara för att det råkar vara på - jag vill bara se mina absoluta favoritfilmer. Och om de inte är på, då stänger jag helt enkelt av. Saknar jag att bara sitta och glo? Nej!

Och det är just det som är grejen. Om jag skulle hooka upp med någon kille bara för att vara med någon, då skulle han bara vara ett substitut för vad jag önskar att jag hade. Den tanken känns ganska motbjudande för mig, och jag vet att om jag skulle ge mig in i ett sådant förhållande skulle jag bara känna mig som en lögnare som utnyttjar någon.

Det är ju inte det jag vill ha, utan honom. Bara för att man har en han, betyder inte att man har vad man önskar sig. Själva förhållandet är inte det som lockar mig, det är just kärleken. Så varför vara med någon jag inte är kär i? Det förtar ju hela poängen.

Det näst bästa är inte vad jag vill ha. Och om jag inte kan få det bästa, då skiter jag i det.