Tobias Troll

Jag har ju tidigare berättat att Tobias inte slutar om han börjat göra någonting, även om detta någonting driver honom till vansinne. Jag föreslog för ungefär två timmar sen att vi skulle sätta upp en plafond i vardagsrummet istället för den lampa vi redan hade, eftersom ljuset är så dåligt. Tobias började genast, och som jag älskar honom för det.
Dock visade det sig att delen man fäster lampan i saknas, så nu har Tobias letat, försökt med alternativa lösningar och svurit ett tag.

Jag (försöker vara snäll):
Du kan ju göra det där imorgon istället.

Tobias:
Håll käften. Det är ju du som vill ha upp lampan, då får du ju hjälpa mig.

Jag (känner inte så mycket för att vara snäll längre):
Jag behöver inte sätta upp lampan nu, men däremot behöver jag skriva klart min hemtenta.

Tobias fortsätter kliva omkring och röra runt, jag fortsätter skriva.

Tobias (med snäll röst och ska släta över):
Jag menade inte håll käften. Jag menade var tyst.

Jag:
Åh, så mycket bättre...

Men jag har också lovat honom att varje gång han blir det Stora Sura Trollet Tobias så ska jag komma ihåg att han la tre timmar på att hitta en text till skolan till mig som var helt omöjlig att få tag på. Så egentligen är det ju en fin egenskap. Ibland.