Running bitch is back!

Jag är inte riktigt någon som tar kort på mig själv när jag tränar, så därför glömde jag ta en bild på gymmet. Men just idag ville jag föreviga mitt träningspass med en bild för idag, exakt en månad senare, var första dagen sen cykelkraschen som jag sprang!

Jag tänkte att det var bäst att göra det på löpband för att kunna sluta om tån eller axeln började göra ont, men det enda som var lite ömt var mitt skavsår mellan tårna som jag fick av mina flip flops i förrgår (sommartraditionen). Jag sprang bara lugnt i tre kilometer eftersom jag lärt mig av tidigare skador att inte ta ut segern i förskott utan vara snäll mot kroppen.

Efter det körde jag lite styrketräning, men det är ju dock även det begränsat. Jag gör ingenting som belastar armar och axlar och kan inte riktigt luta mig tillräckligt på tån för att kunna göra utfall. Mycket bål och squats alltså.

När jag fått full aktivitet på aktivitetsarmbandet tänkte jag gå hem, men då skulle precis en spinningklass börja så jag gick in på impuls och körde 45 minuter extra. Nu är jag vrålhungrig men så nöjd! Största beviset på dagens effektivitet är att svetten från toppen av sport-bh:n går ihop med svetten från botten av bh:n. Yeah.



Så fort nyckelbenet läkt ska jag försöka skapa en bicep på den där raksträckan tror jag...

Ps: de temporära smyckestatueringarna på handleden är köpta på bubbleroom.

Tjejvansbro

Då var tjejklassikern avslutad idag efter tjejernas vansbrosim. Personligen körde jag det på 26.52 (tror jag att det var) med ett brutet nyckelben. Ortopeden gjorde tydligen ingen skillnad på spricka och benbrott, men sa i tisdags att axeln läkte fint och hade inga problem med att jag skulle simma.

Så jag körde på, men kunde dock inte ta några crawl-tag vilket gjorde omkörningar under simningen lite svåra.

I övrigt gick det bra för alla deltagarna förutom för mamma som fick panik av alla människor, men som två pauser vid bryggan till trots tog sig i mål.


Inför loppet. Mamma, Elin, jag, Malin H och Malin S.


Alla medaljer på plats. Ska hjälpa till att peppa inför hela klassikern nästa år.


På podiet med medaljer runt halsen.


Bjussar även på "en sån där bild där ingen blev bra".

Frikort

Nej, inte Alexander Ovechkin. Frikort för vård. Nu är både frikortet och olycksfallsförsäkring kirrat så nu ska jag skada mig utav bara helvete i ett år. Passande nog tänkte jag träna mer än någonsin inför klassikern.

Spring spring spring!

Som kompensation för att jag inte kan springa själv ännu skriver jag ett litet löparinlägg idag.

Ska vi ta intervallträning nummer två: platträning. Det är helt enkelt intervaller på platt mark.

Attila hade tusen jobbiga varianter av platta intervaller som jag verkligen inte alls tycker om för det är så sjukt jobbigt. Jag är mycket mer okej med jobbigheten av back- eller trappträning. Platträning är så låååångt och så jooooobbigt!

Men effektivt!

Det enda jag hittills gjort av intervallerna jag fick lära mig är pyramiden. Jag brukar springa nere i Tanto nedanför Liljeholmsbron. Det finns en "cirkel" runt parken som är ca 700 meter lång. Det är en lätt nedförsbacke och en liten uppförsbacke, men i övrigt är det platt.

Jag joggar ner dit som uppvärmning och stretchar lite innan jag börjar, får ner pulsen lite. Jag börjar med att springa ett varv så snabbt jag kan, sedan stillastående vila tills att pulsen är på 120. Sedan springer jag två varv. Så snabbt jag kan, men fortfarande så att jag kan hålla ungefär samma hastighet hela vägen.

Efter nästa vila drar jag ner tempo ytterligare och springer tre varv. Efter vilan vänder jag på det och springer två, vilar, och springer sedan ett varv till och det är då man verkligen köttar för då är man snart klar.

Det går att variera den här intervallträningen efter ens egen nivå. Jag tycker om att ha stillastående vila mellan intervallerna, men man kan även springa ett eller ett halvt varv långsamt mellan intervallerna. Man kan även variera antalet varv. På kryssningen i Karibien var varvet på båtdäcket 250 meter och då körde jag 1-2-3-4-5-4-3-2-1 varv istället.

Enjoy this awful work out.

Korv

Min kollega från Småland och jag har haft otaliga diskussioner om hur man uttalar vissa ord.

En dag kom han och berättade vad som nu blivit en av mina favorithistorier.

Kollegan bor i Stockholm och har barn som vuxit upp här. De pratar alltså stockholmska. Denna konversation skedde mellan pappa och dotter:

Dotter, ca fyra år:
Pappa, säg korv.

Pappa, på småländska:
Kåov.

Dotter:
Nej pappa, det heter inte kåov. Det heter faktiskt korv.

Stortån två veckor senare

Jag visade min stortå (den som på något sätt stoppade cykeln i 25 km/h) för Issa på midsommar. Hon hade ingen särskild reaktion.

Jag:
Mmm... Den är lite blå.

Issa:
Jaha, det är inte nagellack?

Jag:
Eh... Nej.




Dessutom är mitt nagelband grönt. GRÖNT!! Det är ett mirakel om den där nageln inte poppar av till slut. Men nu kan jag i alla fall gå nästan helt utan att halta. Finally!

Tråkigt på sommaren

Jag är inte den enda som tenderar att bli uttråkad under tv-världens jobbtorka på somrarna. Malin D drabbas också av den, så vi får försöka underhålla varandra.

Imorgon ska jag till exempel ut lite och drog ett mess till Malin:

Jag:
Om du har tråkigt imorgon kan du få följa med mig bort till Medis för att prata med några cykelsnubbar om att eventuellt reparera min cykel, samt en tur till någon mataffär på folkungagatan som har kyckling från en "bra" kycklingfarm. Det är ju inte superspännande ärenden, men man kommer ut lite i alla fall.

Malin:
Ja, gärna! Vilken tid?

Den entusiasmen säger väl allt.