Speciell

Igår kväll när jag skulle somna låg jag med huvudet på Tobias axel och höll om honom. Då kände jag det.

Jag: Nu känner jag det.
Tobias: Vad sa du?
Jag: Nu känner jag det.
Tobias: Vad känner du?
Jag: Att du är speciell. Att det här är speciellt.
Tobias: Det hoppas jag att du känt sen vi träffades.
Jag: Jag har ju alltid vetat det, men nu är en av de där gångerna då jag verkligen känner det.

Det blev tyst en liten stund.

Tobias (med röst och uttal som en efterbliven): I'm special!
Tobias (sjunger): Special Ed, his mother dropped him, dropped him on his head...
Jag: You ruin every moment.