Jag skulle gärna slippa celluliter. Men jag har dem. Inte bara på röven och baksidan av låren, utan även på framsidan av låren. Det har blivit värre sedan jag började på Viasat och sitter så mycket på alla resor tror jag. Cirkulationen har väl liksom dött i benen.
Jag skulle gärna ha lite bättre syn än -4.75 (i princip blind).
Gärna lite fylligare hår än tre ynka hårstrån på huvudet likt Charlie Brown i Snobben.
Varför inte slänga in samma hy jag hade när jag gick på gymnasiet (baby face) istället för dessa envetna enorma hak-pormaskar.
Min gudomliga timglasfigur är skitsnygg naken eller i omlottklänningar, men jag ser ut som en lådig jätte så fort jag sätter på mig något annat. Tycker jag som gärna skulle se ut som Jennifer Aniston i ett par jeans, och faktiskt kunna komma i ett par såna där byxor som var inne i somras som är pösiga upptill och tighta nertill.
Dessutom verkar inte alla som också önskar att de hade dubbel D-kupa tänka på att vad man än sätter på sig så ser man ut som att man vill att alla ska stirra på ens cleavage så fort man har det minsta urringat. Och om jag böjer mig fram ser man hela vägen ner till byxlinningen. Och tänk inte ens tanken att ha någonting som är skuret under brösten utan att se ut som en fet jättebebis. För att inte tala om hur utom denna värld det skulle vara att hitta en BH/bikini som passar på Gina Tricot eller HM.
Å andra sidan har jag jävligt många fina attribut också, och jag tänkte ägna lite homage åt dem nu.
En sak som jag verkligen älskar på min kropp är mina axlar. Första gången jag började tänka på det var på mitt förra gym där löpbanden stod framför fönstren. När det var mörkt ute såg man sin spegelbild och jag brukade fokusera blicken på nyckelbenen medan jag sprang. Och då slog det mig hur fina, mjuka, deffade axlar och nyckelben jag har. När jag sedan för en månad sen såg mamma i klänning med bara axlar såg jag att det är henne jag ärvt dem av, hon har också skitsnygga axlar. Skulle säga att de är en av de få saker hos mig som jag känner är riktigt feminima (jaa, trots breda höfter och stora pattar, för de gör mest att jag känner mig gigantisk = inte kvinnlig).
Sen har jag trots mina 182 cm enbart storlek 39 i skor. Mina tår går i en fint sluttande bana där stortån är längst och jag har inga weird tånaglar eller liktornar. Fötterna är smala och inte det minsta plattfotade. Riktigt schyssta fötter alltså.
Mamma har också varit snäll och givit mig fina, markerade kindben. Och ett par supervackert formade ögon. Färgen kunde ju varit en aning mer spännande än blågrå, men vem bryr sig egentligen.
Jag vet inte om det direkt är fint, men jag har jääävligt smala händer, vilket inte direkt gynnar mig som pianospelare. Satan vad det knäpper i händerna efter en pianolektion med Beethoven eller Chopin (mastodonthänder delux) på schemat. Dock får jag in händerna i trånga utrymmen eftersom handen bara blir typ 5-7 cm någonting bred när jag viker in tummen. Praktiskt när man ska sätta på sig armband.
Om jag bara slapp celluliterna skulle jag våga påstå att jag har grymma ben också.
Tragiskt nog kommer jag inte riktigt på något mer... Förutom att jag aldrig haft problem med tänderna vilket jag uppskattar. Teeth is a bitch.
Jag skulle gärna ha lite bättre syn än -4.75 (i princip blind).
Gärna lite fylligare hår än tre ynka hårstrån på huvudet likt Charlie Brown i Snobben.
Varför inte slänga in samma hy jag hade när jag gick på gymnasiet (baby face) istället för dessa envetna enorma hak-pormaskar.
Min gudomliga timglasfigur är skitsnygg naken eller i omlottklänningar, men jag ser ut som en lådig jätte så fort jag sätter på mig något annat. Tycker jag som gärna skulle se ut som Jennifer Aniston i ett par jeans, och faktiskt kunna komma i ett par såna där byxor som var inne i somras som är pösiga upptill och tighta nertill.
Dessutom verkar inte alla som också önskar att de hade dubbel D-kupa tänka på att vad man än sätter på sig så ser man ut som att man vill att alla ska stirra på ens cleavage så fort man har det minsta urringat. Och om jag böjer mig fram ser man hela vägen ner till byxlinningen. Och tänk inte ens tanken att ha någonting som är skuret under brösten utan att se ut som en fet jättebebis. För att inte tala om hur utom denna värld det skulle vara att hitta en BH/bikini som passar på Gina Tricot eller HM.
Å andra sidan har jag jävligt många fina attribut också, och jag tänkte ägna lite homage åt dem nu.
En sak som jag verkligen älskar på min kropp är mina axlar. Första gången jag började tänka på det var på mitt förra gym där löpbanden stod framför fönstren. När det var mörkt ute såg man sin spegelbild och jag brukade fokusera blicken på nyckelbenen medan jag sprang. Och då slog det mig hur fina, mjuka, deffade axlar och nyckelben jag har. När jag sedan för en månad sen såg mamma i klänning med bara axlar såg jag att det är henne jag ärvt dem av, hon har också skitsnygga axlar. Skulle säga att de är en av de få saker hos mig som jag känner är riktigt feminima (jaa, trots breda höfter och stora pattar, för de gör mest att jag känner mig gigantisk = inte kvinnlig).
Sen har jag trots mina 182 cm enbart storlek 39 i skor. Mina tår går i en fint sluttande bana där stortån är längst och jag har inga weird tånaglar eller liktornar. Fötterna är smala och inte det minsta plattfotade. Riktigt schyssta fötter alltså.
Mamma har också varit snäll och givit mig fina, markerade kindben. Och ett par supervackert formade ögon. Färgen kunde ju varit en aning mer spännande än blågrå, men vem bryr sig egentligen.
Jag vet inte om det direkt är fint, men jag har jääävligt smala händer, vilket inte direkt gynnar mig som pianospelare. Satan vad det knäpper i händerna efter en pianolektion med Beethoven eller Chopin (mastodonthänder delux) på schemat. Dock får jag in händerna i trånga utrymmen eftersom handen bara blir typ 5-7 cm någonting bred när jag viker in tummen. Praktiskt när man ska sätta på sig armband.
Om jag bara slapp celluliterna skulle jag våga påstå att jag har grymma ben också.
Tragiskt nog kommer jag inte riktigt på något mer... Förutom att jag aldrig haft problem med tänderna vilket jag uppskattar. Teeth is a bitch.
Du är den finaste! Jag har aldrig nånsin sett någon cellulit. Vi kan bildgoogla det sen så får du se att du inte har några. Puss
SvaraRadera