Jag har upprepade gånger sagt till Tobias att jag kommer att grina satan på Sigur Rós-konserten på söndag i Reykjavik. De är mitt absoluta favoritband och det är någonting i deras musik och i sångarens röst som verkligen klickar med någonting i min hjärna och gör att jag fylls av otroligt starka känslor av hopp, lycka och trilltro till mänskligheten när jag lyssnar på dem.
Jag kan stå och diska och en av deras låter kommer på. Jag nynnar med ett tag, och sen händer det ibland att halsen plötsligt snörs ihop och mina ögon fylls av tårar. Och det är alltid tårar av lycka.
Det här var den senaste konserten jag var på, när jag var 19 eller 20. Det var den mest magiska upplevelse jag varit med om hittills i mitt liv. Förlåt Tobias.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar