Det finns saker som inte känns så osannolika, men när man tänker efter så händer dessa saker faktiskt inte så ofta som man först kan tro. I mitt liv är det så att de aldrig händer - om inte Elin är inblandad. Eftersom jag inte bett om hennes tillåtelse att starta denna följetong börjar jag med en mild historia som bara råkar vara en parentes som småningom leder till "blåbärssoppehistorien".
Elin var för några år sedan i Uppsala och firade valborg med några kompisar. De hade suttit i en park och druckit ett tag och blivit duktigt på lyset. På eftermiddagen skulle de dra vidare, och någonstans på Uppsalas gator passerade de några poliser. Alla samlade sig genast och försökte se nyktra ut.
Elin gick längst bak och skulle precis passera poliserna när en gammal gubbe som hon möter på trottoaren snubblar och ramlar på henne och drar henne med sig i fallet. Elin ligger på marken med gubben över sig när poliserna kommer fram och hjälper dem upp. Elin - svinnervös - intygar genast att det inte var hennes fel, och poliserna sa att de sett situationen och släppte iväg henne på en gång.
HAHAHA, gubbjävel! Nä, stackarn, det var så mycket folk på Uppsalas gator att han blev helt vimmelkantig eller nått =P Jag gick ju även med Sophies hund Smilla som också hamnade mitt i högen där någonstans, lilla hunden!
SvaraRaderaMen gubben har tyvärr inget med blåbärssoppan att göra... Gubben: Valborg i Uppsala. Blåbärssoppan: Jessicas födelsedag i augusti (Uppsala)!
Hade med mig blåbärssoppan från landet där jag varit själv i några dagar och kom direkt till Jessicas födelsedag därifrån, men sov sen hos Sandra.