Christoffer på jobbet är en snäll och trevlig norrlänning. Vi började prata om livet och hur man strävar efter att nå sina mål. Han frågade var jag ser mig själv när jag är 30, som han är. Jag sa att det låter så drastiskt, och han sa att man måste låta drastisk ibland. Så jag svarade att jag skulle vilja jobba med hjälpinsatser i katastrofområden.
- Men int behöver dom nån grafikburk där int!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar