Jag och Tobias låg för några veckor sen i sängen och pratade om vad som skulle vara en rimlig tid att vänta innan vi skaffade barn. Det är sånt vi pratar om för skojs skull. Han är en ganska speciell kille tror jag.
Hur som helst, mitt i det här slog det mig.
- Tänk om inte jag kan få barn! Man tänker ju liksom aldrig på det, men det skulle ju kunna vara så. Då vet jag inte vad jag skulle göra, det är ju liksom min mening med livet.
- Tänk om inte jag kan få barn.
- Ja, men du är utbytbar...
Hur som helst, mitt i det här slog det mig.
- Tänk om inte jag kan få barn! Man tänker ju liksom aldrig på det, men det skulle ju kunna vara så. Då vet jag inte vad jag skulle göra, det är ju liksom min mening med livet.
- Tänk om inte jag kan få barn.
- Ja, men du är utbytbar...
Inte utbyttbar däremot ersättande. Det kan ju vara så att dina känslor kan räcka till att ta hand om de barn som behöver kärlek. Det behöver ju inte vara ditt biologiska...hjärtat kan ju vara med för det!
SvaraRadera